I november förra året togs det nya flygledartornet på Bromma i drift. G-kraft har gjort ett besök i den byggnad som ersätter det gamla, K-märkta Brommatornet.

År 1936 invigdes Bromma flygplats som den första flygplatsen med belagda rullbanor i Sverige. På terminalbyggnadens tak fanns då en glasbubbla, det första Brommatornet. År 1949 byggdes terminalbyggnaden om och tornet flyttade en våning upp, och byggdes samtidigt om. I november 2003, 54 år senare, användes detta torn för sista gången. Tornet var då Sveriges äldsta flygledartorn i operativ drift, vilket även innebär att det var och förblir K-märkt.





På Ranhammarshöjden, där det tidigare endast funnits ett antal antenner och bilparkeringar, byggdes den tornbyggnad som skulle ersätta det 54 år gamla tornet. En av de två arkitekter som ritat Arlandas nya torn fick i uppdrag att rita även detta torn. Byggnationen påbörjades år 2002 och blev klar hösten 2003. Det nya tornet har en modern design med ljusa ytor och så bra arbetsmiljö för de anställda som möjligt. Tornet är 20 meter högt och ger därför en mycket bra överblick över flygplatsområdet. Trots att byggnaden ser splitter ny ut från utsidan så är kontorsdelen på markplanet i tornet en renoverad barack som tidigare varit placerad på Arlanda flygplats. Detta kan man inte tro, varken när man står utanför eller innanför.

Det mesta i tornet är nytt, men en del utrustning har flyttats över från det gamla tornet, eftersom den ansågs vara tillräckligt modern och ny. Bland annat har man från det gamla tornet tagit vara på en kontrollpanel för ILS-systemet, terminal för kontakt med ATCC på Arlanda, vindmätare, tryckmätare samt diverse radioutrustning för kontakt med bland annat brandkår och markfordon. Att tornet är av modernaste slag syns speciellt på det minimala antalet knappar och reglage. Dessa har i dagens torn ersatts med tryckkänsliga datorskärmar där man styr radiofrekvenser och telefoner med mera. Radarskärmen består av en ensam platt datorskärm som flygledaren har rakt framför sig hela tiden.

Flygledarassistenten, vars uppgifter vi kommer att redogöra för senare i denna artikel, har till sin hjälp två datorskärmar och en pekskärm för telefonsamtal samt kontroll av ATIS-frekvensen (Automatic Terminal Information Service). Trots att man i den nya ATCC:n (Airspace Traffic Control Central) på Arlanda går mot ett system fritt från så kallade "strippar" (pappersbitet där flygledaren antecknar flygplansinformation, så kommer man aldrig att komma ifrån det i ett torn som Brommas. Det kan tyckas ålderdomligt med papperslappar, men det är just nu det mest effektiva systemet.





I Brommatornet finns det tre positioner under öppethållningstiderna: flygledare nummer 1, flygledare nummer 2 samt flygledarassisteenten.

Flygledaren på position 1 har ansvar för den kontrollzon som omger Bromma flygplats, men även marktrafik i kontakt med rullbanan. Denna position har anropssignalen "Bromma Tower" alternativt "Brommatornet" och har radiofrekvens 118.10 MHz. Flygledaren på position 2 har ansvar för alla övriga markrörelser inom manöverområdet, clearence samt var alla flygplan får parkera. Position 2 har anropssignal "Bromma Ground" och ligger på frekvensen 121.60 MHz.

Flygledarassistentens uppgifter är bland annat att uppdatera ATIS-sändningarna två gånger per timme, och att svara i den allmänna telefonen.





Ansvaret för att de regler som begränsar trafiken på Bromma flygplats efterföljs, ligger hos tornet. Man har ett begränsat antal rörelser per år på Bromma, i dag är den siffran 65 000. Detta är reglerat på politisk nivå, precis som öppettiderna för flygplatsen. Anledningen till att man avsiktligt försöker avveckla sportflyget från Bromma ter sig ganska självklart om man vet att det begränsade antalet rörelser gäller samtliga flygplan som trafikerar flygplatsen, stora som små. Detta innebär att ett mindre sportflygplan minskar antalet rörelser precis lika mycket som till exempel en (i sammanhanget) stor fyrmotorig BAe RJ100 från Malmö Aviation. Man har just nu en ytterliggare begränsning, vilket innebär att högst 33 000 av det totala antalet rörelser per år får användas av de större fyrmotoriga flygplanen som opererar på Bromma. Det resterande antalet rörelser delas mellan de små sportflygplanen och de något större affärsflygplanen. Den senare kategorin flygplan är något som det alltid funnits intresse för på Bromma, vilket även ger en mycket större inkomst för flygplatsen än vad ett sportflygplan gör. Mot denna bakgrund försöker man ge affärsflygplanen de flesta av dessa resterande rörelser, vilket gör att sportflyget blir mer och mer begränsat. Detta är förstås olyckligt för alla de personer som sportflyger på Bromma, men samtidigt måste flygplatsen ha ekonomin i ständig åtanke, i dagar som dessa.





Bromma flygplats hade som mest fem korsande rullbanor. Detta var på den tiden då flygplanen inte klarade alltför mycket sidvind, något som dock förändrats betydligt med tiden. I dag klarar man sig med en ensam rullbana på 1 668 meter.

Man har inflygningshjälpmedel i båda inflygningsriktningar i form av ILS-system (CAT I). Man har ökat glidbanans vinkel till 3,5 grader (3 grader är standard i Europa), detta för att, av bullerskäl, i möjligaste mån undvika att flygplanen passerar på alltför låga höjder över de bedodda delarna av flygplatsens omnejd. Detta gör att Bromma har Sveriges brantaste inflygning. Man har dock tvingats att ha olika inflygningsminima (beslutshöjder) för de olika banorna, till följd av att det inte funnits plats för ett fullt utbyggt inflygningsljussystem i ena banriktningen.





Det nya tornet på Bromma är en investering inför framtiden, vilket visar att man hoppas på en förlängning av det kontrakt för flygplatsen som löper ut år 2011. Innan sommaren kommer fler nybyggnationer att äga rum, bland annat en helt ny terminal för affärsflyg. Denna kommer, tillsammans med en tillhörande hangar, att byggas i anslutning till den uppställningsplats som man i dag kallar "Östra parkeringen". Detta gör att passagerare med affärsflygplan får en egen ingång. G-kraft kommer att rapportera mer om detta projekt när det är färdigbyggt.


Skribenten vill rikta ett särskilt tack till personalen i Brommatornet.